Under ett starkt haschrus inser plötsligt Tommy Nilsson sanningen om sin egen musik. Han skriker. Lägenheten är nedsläckt med persiennerna nere, och det är en rökdimma i hela lägeneheten, och han sitter och skriker rakt ut. Här klipper vi till nästa scen:

Soluppgång i Indien, och titeln fade:ar fram "Tommy Nilssons sista smörjelse". Denna låt spelas till.
Vi ser sedan Tommy gå omkring i Indien som en tiggare och söker världens förlåtelse, barfota, klädd som en buddhistmunk och med en risskål. Vild stirrande blick. Han besöker olika andliga ledare och vise män som guidar honom och ber för honom. En vis gammal man lägger handen på honom och får en vision av den musik han gjort, han hör musiken i sina öron. Han rycker till, rycker bort handen. Springer ut på gatan och spyr. Tommy sitter kvar och gråter.

Filmen kulminerar i en exorcism där Tommy ligger fastspänd på en säng och en präst stänker vigvatten på honom och mumlar böner. Tommy skriker på hjälp. Han kommer inte klara detta, han får sista smörjelsen. Då börjar Tommy sjunga på den här låten. Prästen vrålar, blod kommer ur öronen. Sängen skakar, Tommy sliter sig fri och äter prästen levande. Och samma låt som ovan spelas till scenen medan eftertexterna kommer fram.