Det är framtiden, höst 2009. En fruktansvärd epidemi bryter ut, folk dör som flugor, panik sprider sig, det finns en verklig risk för att mänskligheten kommer att utplånas helt.  Folk är desperata, läser Expressen, nyttjar spikmattor och hela skiten men det verkar inte räcka den här gången.  En topphemlig grupp militärer har dock fått veta att det är gamla nazister som har tillverkat sjukdomen, typ Martin Bormann i en djungel i Ecuador, han är 140 år gammal och har spetskompetens.  De teamar därför upp med en vetenskapsman med tjocka glasögon som lyckats tillverka en tidsmaskin.  Maskinen är dock en prototyp men fan det brinner i knutarna, man kan skicka endast en person och de kan inte ta sig tillbaks. Fort behöver man nån som offrar sig, man bestämmer sig för att ta en medelsvensk man från Upplands Väsby, han verkar gå med på det mesta.  Man förklarar vikten av att vissa nazister mördas, han verkar fatta grejen, nickar mycket, men är som vi förstår mycket korkad.  Vi vet att det kommer skita sig.  Han skickas tillbaka till 1934 och glömmer raskt bort sitt uppdrag och går istället med i SA som han sympatiserar med, dom verkar som vettiga arbetarkillar.  Dödas under långa knivarnas natt. Männskligheten går under.